Försäkringskassan fördröjer och fördyrar tillfrisknande

Efter dagens samtal med en rehabiliteringskoordinator för återgång till arbete under sjukskrivning slår det mig att Försäkringskassans stela regelverk leder till flera konsekvenser för individen som tvingas till sjukpenning längre än nödvändigt. Kontraproduktivt, eftersom Försäkringskassans uppdrag är att snabbare skapa förutsättningar till lönearbete men sätter käppar i hjulen för den enskilde som försöker hitta egna lösningar för snabbare tillfrisknande.

För min del är sjukskrivande läkare och jag överens om att det inte är aktuellt för arbetsträning utifrån Försäkringskassans regler om att det ska ske minst 10 timmar i veckan, fördelat på fem dagar.  Mitt skrivande är läkande men oregelbundet utifrån dagsform och passar inte in i mallen för vad som är rehabiliterande. Rehabkoordinatorn menar att ideellt abete som mitt skrivande skulle kunna vara anses som arbete och därför kan min sjukpenning reduceras om jag försöker aktivera mig även när det understiger tio timmar. Jag ensamstående, har varken barn eller djur och känner mig isolerad från samhället efter åtta års sjukskrivning så jag frågade rehabkoordinatorn om sysselsättning utförd hemifrån skulle passa in som arbetsträning med mitt skrivande för till exempel en förening, några timmar per vecka - men icke.  

Det är flera problem med Fk: s inställning. Jag har svårt att bryta min isolering eftersom jag bara klarar av att mest sitta hemma då jag triggas av att ha okända människor nära mig eller inte klarar av många intryck samtidigt på grund av min ständiga beredskap för kaos. Med en uppgift hemifrån via min dator som jag kan utföra när dagsformen tillåter skulle ge mig en känsla av att jag gör något meningsfullt för mig och andra. Sådant arbete skulle kunna vara att debattera genom att skriva för en förening eller organisation, vara moderator för webbaserade forum osv. Eftersom ideellt arbete likställs med arbete hindrar Försäkringskassan min tillfrisknandeprocess, samtidigt som de hindrar mig att hjälpa andra. Rehabiliteringen blir onödigt långsam och kostsam för skattebetalarna då många snabbare skulle komma till lönearbete om de till exempel kunde få arbeta i timanställning och månadsvis redovisa arbetade timmar i efterhand för att sjukpenningen dras av i förhållande till arbetade timmar.  

Att förstå en patients problematik vid utmattning, depression eller andra stressrelaterade sjukdomar är mångfacetterande och krävande även för en specialistläkare och än svårare är det för en handläggare på Försäkringskassan med administrativ bakgrund och när stela regelverk blir ett hinder måste reglerna ändras. Detta stela sätt att se på vad som kan betraktas som arbetsträning gör att patienter sannolikt mörkar för vad de gör under sin sjukskrivning och några arbetar kanske till och med svart så transparensen för förlopp och mående blir otydligt för dem som behöver en helhetsbild av vilken aktivitetsnivå individen klarar av. 

Så, här sitter jag jag nu utan ett meningsfullt sammanhang med människor som jag kan ha en gemenskap med på regelbunden basis - faktorn som anses vara en av de kanske viktigaste faktorerna för snabbt tillfrisknande. Till hösten ska jag kallas till möte med handläggare på Försäkringskassan för samtal om alternativa lösningar i väntan på att jag kan arbetsträna minst tio timmar per vecka, vilket tidigast kommer att ske i september. Hade jag fått arbeta på timbasis hemifrån när jag själv har dagsform för det skulle jag kunna vara i arbete tämligen omgående. Nu ska jag sitta hemma ytterligare några månader och vänta på byråkraternas arbete kring mig. Dessutom har jag fått veta att det kan ta minst ett år innan jag kommer till arbetsträning. Tur är, att jag är rutinerad på att vara ensam sedan åtta år men jag är övertygad att många inte skulle klara det. 

17 jul 2018

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)